Kapitel 1 – Så fungerar hjärnan

Den mänskliga hjärnan är fantastisk. Den är kroppens styrcentral. Här skapas tankar, drömmar och idéer. Vår hjärna formar våra tankar och vårt språk, skapar känslor och lagrar minnen. Hjärnan är på många sätt det organ som gör oss till den vi är och helt avgörande för att vi till exempel ska kunna uppfatta och undvika eller reagera på farliga situationer, planera vår dag, ta på oss kläder eller åka och handla.

Allt som händer i vår kropp styrs av vår hjärna, som är den mest komplexa struktur vi känner till. En mänsklig hjärna väger runt 1,5 kilo, har mer än 100 miljarder nervceller som var och en kan skicka signaler till tusentals andra nervceller med en hastighet av 300 kilometer i timmen.

Hjärnans funktioner
Man kan dela in hjärnans uppgifter och funktion i sex olika ”övergripande” delar, så kallade kognitiva domäner. Det finns ett antal olika sjukdomar, så kallade neurodegenerativa sjukdomar, som kan drabba hjärnan och leda till minnessvårigheter och andra nedsättningar i kognitiva funktioner. Vilka symtom personen som drabbas av beror på vilka områden, vilka kognitiva domäner, som drabbas. Även om det i många fall av Alzheimers sjukdom följer ungefär samma mönster, är det individuellt vilka och i vilken takt olika områden drabbas.

Hjärnans sex funktioner (kognitiva domäner)

1. Uppmärksamhet
Den första domänen ”uppmärksamhet”, eller koncentrationsförmåga, är central och krävs för att upprätthålla alla övriga kognitiva funktioner. Den här domänen ligger i i två områden: i prefrontala cortex i pannloben och i parietala cortex längre bak i hjärnan.

Symtom vid försämrad funktion: Vid försämrad funktion hos nervceller i de här två områdena kan man få svårt att hålla tråden i ett samtal. Hon eller han upprepar kanske ett telefonnummer eller en adress många gånger. Huvudräkning är svårt och kanske dröjer det lång tid innan personen svarar, så kallad svarslatens.

2. Exekutiva funktioner
Det här området i hjärnan (pannloben) är viktigt för att kunna planera och utföra uppgifter ändamålsenligt.

Symtom vid försämrad funktion: Personen kan ofta bli initiativlös, få svårt med komplexa uppgifter som till exempel att betala räkningar, använda kontokort, följa en bruksanvisning eller använda olika apparater som i vanliga fall inte brukar vara ett problem.

3. Minne
Med minne menas vår förmåga att lagra och komma ihåg händelser och samtal som skett nära i tid, men också plocka fram händelser eller kunskap som ligger längre tillbaka i tiden (veckor/månader). Minnet (vår förmåga att skapa och plocka fram minnen och kunskap) styrs av funktionen i ett litet område i hjärnan som heter hippocampus.

Symtom vid försämrad funktion: Vid skador på hippocampus får personen som drabbats svårt att komma ihåg vad som precis har hänt, vad man var på väg att göra eller hämta, eller vad någon just har sagt. Personen kan också få svårt att passa tider och veta vilken dag, månad eller vilket år det är. Personen kanske glömmer vad hen skulle hämta eller upprepar sig i samtal.

4. Språk
Att förstå (impressiv) eller uttrycka sig (expressiv) verbalt är en annan viktig funktion i hjärnan. Funktionen för språk sitter i vänster hjärnhalva, mer specifikt i två områden, Brocas area som har med förmågan att kunna tala och artikulera att göra, och Wernickes area som har med ord och språkförståelse att göra.

Symtom vid försämrad funktion: En person med skador på dessa områden kan ha svårt att förstå instruktioner och vad andra säger. Personen kan också ha svårt att finna ord och använder istället ofta omskrivningar, allmänna termer eller förenklingar för att uttrycka sig. Kanske är det svårare att tala främmande språk som tidigare gått bra. Att staka sig i sitt tal och upprepa vad andra säger är andra exempel på symtom.

5. Rumsuppfattning
Vår visuospatiala förmåga, det vill säga vår förmåga att tolka synintryck är viktigt för att vi ska kunna hitta men också för vår rumsuppfattning, att vi känner igen oss och för att vi ska kunna utföra praktiska sysslor.

Symtom vid försämrad funktion: Skador i det här området gör att en person får svårt att hitta i nya miljöer, i sitt närområde, eller att orientera sin kropp i rummet/omgivningen som till exempel när man ska sätta sig i en stol eller att parkera bilen. Man kanske inte tänker på det men att sätta sig på en stol är egentligen ett mästerligt utfört konststycke där intryck från synen, hastighet, muskelspänning och rörelser ska anpassas och finjusteras för att vi ska kunna sätta oss mjukt och problemfritt på en helt vanlig stol. Svårigheterna ökar ofta vid mörker/skymning eftersom uppfattning och tolkning av synintryck försvåras och till följd av detta försvåras även orienteringsförmågan.

6. Beteende
I pannloben, ”framtill” i hjärnan, finns funktioner viktiga för vår personlighet och vårt beteende. Härifrån styrs till exempel vår impulskontroll och kontroll av våra känsloyttringar.

Symtom vid försämrad funktion: Vid skador i pannloben kan personen få sämre omdöme, svårt att uppfatta sociala signaler eller läsa av ansiktsuttryck. Personen kan bli både mer känslosam och/eller avtrubbad, det vill säga inte reagera så mycket som man skulle förvänta sig i olika situationer. Brist på empati och insikt, agitation (ilska och upprördhet) och förändrat ätbeteende är också exempel på andra vanliga symtom. Personer som enbart har nedsatt funktion i det här området, som vid Frontotemporal demenssjukdom (pannlobsdemens) kan ofta prestera relativt bra på ett minnestest som Mini Mental Test, medan anhöriga märker förändringar i framför allt beteende och personlighet.

Klicka här för att läsa mer om demenssjukdomar.

Så använder vi begreppet demenssjukdomar (kognitiv sjukdom)
I praktiken är begreppet demens och demenssjukdomar på väg bort för att ersättas av ”kognitiv sjukdom” men det kommer att ta tid. Här på sidan har vi valt att utgå från Socialstyrelsens riktlinjer och behålla begreppet demenssjukdom med kognitiv sjukdom i parentes (kognitiv sjukdom) eftersom begreppet demenssjukdom är välbekant och inarbetat hos vård- och omsorgspersonal samt allmänheten. På liknande sätt håller vi oss till Socialstyrelsens riktlinjer och skriver Vaskulär demens, Lewykroppsdemens och Frontotemporal demenssjukdom men inom parentes de begrepp som i dagsläget även används inom vården det vill säga (blodkärlsdemens), (Lewy Body demens) och (pannlobsdemens). Tanken är att våra läsare ska känna igen sig i de begrepp som används inom vården. Genom att tydligt ange begreppet kognitiv sjukdom inom parentes hoppas vi att signalera vårt stöd och vår öppenhet för att begreppet över tid ersätter demenssjukdomar.