Nytt blodtest som med 90 procents säkerhet kan visa om en patient har Alzheimers sjukdom

Många av alla personer med kognitiva symtom som vänder sig till vården idag får inte rätt diagnos. Oskar Hanssons forskargrupp i Lund har tagit fram ett nytt blodtest som med 90 procents säkerhet kan visa om en patient har Alzheimers sjukdom.

–Det finns ett stort behov av säkrare diagnoser. Jag hoppas att det kan vara tillgängligt i primärvården inom några år, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes Universitetssjukhus.

2018 fick Oskar Hansson och hans forskargrupp stor uppmärksamhet när de presenterade en ny medicinsk bildteknik för att påvisa förekomsten av proteinet tau, en viktig markör vid Alzheimers sjukdom, i hjärnan. När tau sprider sig börjar nervcellerna dö och sjukdomen visa sig. Den nya metoden med PET-kamera och radioaktiva markörer är mycket träffsäker. Den upptäcker 90-95 procent av alla fall av Alzheimers och ger få positiva utslag hos patienter med andra sjukdomar. 

Nu bara två år senare har samma forskargrupp presenterat ett enkelt blodtest som verkar vara lika träffsäkert.

–Om någon hade sagt för fem år sedan att det snart skulle finnas ett blodprov för Alzheimers hade jag sagt ”det finns inte chans”. Forskningen har gått fram i rasande fart de senaste fem åren, säger Oskar Hansson. 

Hur säkert är det nya blodprovet?
Det är lika bra som de undersökningar av tau vi kan göra med PET-kamera. Vi kan skilja ut patienter som har Alzheimer från de som har andra demenssjukdomar med 90 procents säkerhet. Våra data är säkerställda genom stora studier genomförda i Malmö/Lund, Sverige, i Arizona, USA, och en studie i Colombia där man undersökt personer som har en genetisk mutation som gör att de utvecklar Alzheimer.

Varför är det så viktigt med säkra diagnoser?
–Det är något jag brinner för sedan jag började forska om Alzheimers sjukdom och insåg att demenssjukdomar hade låg status. Att det var lite fult, något man nästan skämdes för. De flesta personer med kognitiva problem söker sig till primärvården för att få hjälp men det är inte lätt att ställa en diagnos med hjälp av Mini Mental Test eller ett klocktest. Det är viktigt att snabbt få en diagnos så att man kan få en symtomlindrande behandling och utesluta att problemen beror på något annat. Idag får hälften av de som söker sig till primärvården inte rätt diagnos. Inom specialistvården där man inte har tillgång till ryggvätskeprov eller undersökning med PET-kamera, en mycket dyr undersökning, är träffsäkerheten när det gäller Alzheimers sjukdom bara 70-80 procent. Det finns alltså ett stort behov av att hjälpa till med diagnostiken.

När kommer det nya blodtestet att vara tillgängligt i vården?
–Det är tekniken och de företag som sätter upp plattformarna som avgör. Det är samma plattformar som idag läser av Hb och PSA-prov. Om de lyckas göra instrumenten tillräckliga känsliga kan blodtestet vara tillgängligt inom ett-två år.

Finns det något annat positivt att lyfta fram inom forskningen just nu?
–Ja det tycker jag. Jag ser till exempel att man börjar rikta mer fokus mot de yngre som drabbas av Alzheimer. Just nu pågår en stor studie och läkemedelsprövning i USA som riktar sig mot den här gruppen. Vi kommer själva tillsammans med en forskargrupp i London och en i Amsterdam också att delta i en sådan studie med syftet att hitta nya läkemedel för yngre demenssjuka. Det är mer sannolikt att vi kan hitta läkemedel för personer i denna yngre grupp. Är man 80 år kan man ha haft en blodpropp och ha andra skador i hjärnan vilket gör det svårt att avgöra hur mycket en persons kognitiva problem beror på Alzheimer och hur mycket som beror på andra hjärnförändringar. Är man yngre och man vet att det är Alzheimer som ligger bakom de kognitiva problemen borde det vara lättare att få effekt av ett läkemedel.

Hur ser du på möjligheterna att hitta en behandling mot Alzheimer?
–När de för några år sedan bara kom negativa signaler från läkemedelsföretagen var jag ärligt talat rädd att de skulle ge upp. Anledningen till att så många företag fortsätter är att det finns så mycket pengar att tjäna om man lyckas och nu börjar det komma en hel del positiva signaler när det gäller nya behandlingar.

Hur ser du på möjligheterna att få finansiering av forskning kring Alzheimer?
–För tio till femton år sedan var läget sämre. De senaste fem åren har USA satt ett jättefokus på demenssjukdomar. Jag tror att det beror på att kända människor som Ronald Reagan och Margaret Thatcher har haft sjukdomen. Och många politiker som Donald Trump är gamla och rädda att själv drabbas. De vet också att demenssjukdomarna innebär enorma kostnader för samhället. I Sverige gör fonder som Alzheimerfonden stora insatser.

Läs mer om demenssjukdomar.