Redan det allra första lägret lockade många deltagare

2010 startade Katrin Lindholm och Gudrun Strandberg Sveriges första läger för unga anhöriga i Avesta. Lägret som hålls vid Sjöviks folkhögskola har under många år varit en plats där anhöriga kunnat hämta energi och hitta gemenskap. Lägret har också inspirerat till liknande verksamheter i Norge och Belgien.

–Det var Mattias Karlsson, en ung anhörig vars pappa fått Alzheimers sjukdom, som sådde fröet och gav oss idén. Innan vi träffade honom hade vi inte stött på så många ungdomar i hans situation, berättar anhörigkonsulenten Katrin Lindholm och demenssjuksköterskan Gudrun Strandberg.

Katrin och Gudrun minns mycket väl dagen då de träffade Mattias Karlsson för första gången. Efter en genomgripande förändring i Socialtjänstlagen samlades personal och politiker från alla femton kommuner i Dalarna till en temadag i Tällberg. Mattias, vars pappa hade insjuknat i Alzheimers sjukdom i ung ålder, var en av de inbjudna talarna. Från scenen berättade Mattias, som alltid stått sin pappa nära, hur det var att se honom mista funktion efter funktion.
–Det han förmedlade från scenen gjorde att tårarna sprutade. Efteråt gick jag fram och tackade Mattias och frågade ”vad kan jag göra?”. ”Fixa ett läger”, svarade Mattias, berättar Katrin och fortsätter. –Mattias sa ”att vara med i grupp med gamla människor ger mig inte ett skit”. Han ville träffa människor i sin egen ålder på ett läger. Han sa: ”när jag lämnar lägret ska jag ha en skrynklig lapp i byxfickan med ett telefonnummer till någon som förstår”.

Redan i bilen på väg hem från temadagen började Katrin och Gudrun tala med politiker som varit med på mötet och fick gehör för idén om att starta ett läger. Lars Isaksson, kommunalrådet i Avesta, insåg tidigt vikten av att fånga upp unga anhöriga som mår dåligt och att sätta ljuset på Avesta som en kommun där man är bra på anhörigstöd. Redan 2011, efter mycket arbete med planering och finansiering, genomfördes det första lägret vid Sjöviks folkhögskola som ligger vackert intill sjön Bäsingen, en dryg mil från Avesta. Engagerade föreläsare ställde upp gratis. Folkhögskolan pressade sina priser så mycket de bara kunde. Avesta syförening ställde upp och betalade för två deltagare vars hemkommun inte ville ställa upp.
–Kort tid innan det första lägret ringde telefonen. Det var Alzheimerfonden som gav oss 25 000 kronor. Fonden har varit ett stort stöd under alla år vi har genomfört lägren, berättar Gudrun.

Men var det inte svårt att dra igång det?
–Vi är professionella och drivande personer, med ett gott renommé och har en vilja av stål. Vi är lite som Piff och Puff – vi kompletterar varandra. Har vi ett mål så fixar vi det, säger Gudrun enkelt. Det första lägret 2011 lockade många deltagare och blev mycket lyckat. Genom åren har lägerverksamheten utvecklats successivt med olika programpunkter och numera har man även stort fokus på deltagarnas hälsa och välbefinnande.

–Nu med så lång erfarenhet vet vi varje gång vad som väntar. Vi vet att vi inte ska ha så stressat program. De ofta trasiga och ledsna ungdomarna behöver tid för att våga öppna sig. Då får vi dra ner på tempot och skapa en trygg miljö, säger Gudrun och berättar att efter de första lägren för unga vuxna kändes det naturligt att även öppna lägren för barn och deras friska föräldrar. –”Vi får se om någon anmäler sig”, tänkte vi. Efter två veckor var lägret fullbokat med tio föräldrar och 17 barn. Läger med föräldrar och barn som har stora behov är tuffare och då krävs fler ledare. –Det är ett viktigt arbete vi gör och vi måste hjälpas åt. Dessa barn och unga vuxna ska inte behöva ge upp sina liv. De har rätt att leva ett så bra liv som möjligt.

Alzheimerfonden har fått fem miljoner från Postkodlotteriet till projektet Fight Dementia där mycket pengar satsas på utveckling av lägerverksamheten men också på information i både tryckt och i webbform. Vad tror ni att det kan ha för betydelse?
–Det betyder mycket. Vi hoppas att det skapas fler träffpunkter över hela landet. För unga anhöriga behövs det regelbundna insatser året om. Det går inte att återvända efter tre och en halv dag på ett läger och kastas tillbaka in i sin vanliga tillvaro. Det är viktigt att de unga anhöriga kan få stöd i sin egen hemkommun, att det utvecklas nya mötesplatser. Lika viktigt är att skolan, sjukvården och samarbetar för att förebygga de ungas hälsa. Vi hoppas att politiker på det kommunala, regionala och nationella planet vaknar upp och inser att behovet finns.

Mattias Karlsson som sådde fröet till lägerverksamheten 2010 var med i planeringsstadiet, men han hade stora hälsoproblem, insjuknade i cancer och avled 2013 bara några månader efter att hans son hade fötts.
–Vi tror att Mattias ler i sin himmel. Varje gång vi har gjort någonting för de unga anhöriga skickar vi ett sms till hans mamma. Hon blir så lycklig, avslutar Gudrun och Katrin.

Lägren för unga anhöriga i Avesta har skapat på ringar på vattnet. I Norge har man inspirerad av Avesta startat upp en liknande verksamhet och i Belgien ligger man i startgroparna.

Klicka här för att läsa mer om Fight Dementia.