Så förebygger du demenssjukdomar

Håll igång hjärnan på alla möjliga sätt. Lyssna på musik, se på film och läs böcker. Och motionera så mycket du kan. Det rådet ger Ingmar Skoog, en av landets främsta och mest uppmärksammade äldreforskare.

Ingmar Skoog är professor i psykiatrisk epidemiologi, föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa, AgeCap, vid Göteborgs universitet. Han är också en av de svenska äldreforskare som har fått mycket uppmärksamhet i utländska medier, mycket tack vare H70-studien, en av Sveriges äldsta populationsstudier, som han leder. I studien har olika årgångar av 70-åringar undersökts och följts upp vilket gjort det möjligt att jämföra hälsan hos 70-åringar som är födda i början av 1900-talet med de som är födda fyrtio år senare. Risken för demens och tidiga tecken på Alzheimers sjukdom är en av många faktorer forskarna har studerat. Forskargruppen i Göteborg var bland annat först i världen med att visa att övervikt ökar risken för att utveckla Alzheimers. När de konstaterade att neurotiska personer, som har lätt att bli upprörda, stressade och svartsjuka hade en ökad risk att utveckla Alzheimer gick utländska journalister igång ordentligt.

–Det var lite roligt att det fick så stor uppmärksamhet i många tidskrifter som Washington Post och Time Magazine. De skrev att den som ofta är svartsjuk har ökad risk att drabbas av Alzheimer, säger Ingmar Skoog och skrattar.

En ny studie gjord av Jenna Najar, läkare och doktorand vid AgeCap, med Ingmar Skoog som handledare har även den fått stort utrymme i Time Magazine. Den här gången är det kvinnor som undersökts och följts upp 44 år senare. Av 800 undersökta kvinnor utvecklade ungefär en fjärdedel en demenssjukdom. Här konstaterar forskarna att motion men också kulturkonsumtion påverkade utfallet.

–Ju mer kvinnorna tränade desto mer minskade risken för att utveckla demens. Det visade sig också att de kvinnor som höll igång med olika kulturella aktiviteter minskade sin risk, säger Ingmar Skoog.

Att anstränga hjärnan på olika sätt kan vara lika viktigt som att motionera för att förebygga risken för att drabbas av en demenssjukdom senare i livet. Ingmar Skoog berättar att studier med PET-kamera har visat att lyssna på musik är en av de saker som sätter igång mest aktiviteter i hjärnan.

–Man ska gärna lyssna på ny och utmanande musik. Samma sak gäller för film och litteratur. Aktiviteten i hjärnan blir högre när det är något som är något mer komplext. Så gärna en Ingmar Bergmanfilm och hellre en nobelpristagare i litteratur än en deckare av Camilla Läckberg. All aktivitet i hjärnan ökar blodgenomströmningen och utvecklar synapser, berättar Ingmar Skoog.

Det är viktigt att komma igång och träna hjärnan med olika typer av aktiviteter så tidigt som möjligt, men det är aldrig för sent att börja. På så sätt bygger vi upp en kognitiv reservkapacitet som kan hjälpa hjärnan att stå emot olika skador och sjukdomar. Ju mer blod som flödar i olika delar av hjärnan, ju mer tränade våra nervceller är desto bättre är de på att skydda hjärnan och minska symptomen när sjukdomar bryter ut.

Ingmar Skoog berättar om en 105-åring som donerade sin hjärna till forskningen. I en äldre persons hjärna ser man för det mesta amyloida plack och andra markörer på Alzheimers sjukdom. Den här hjärnan var helt opåverkad.

–Hur kan det komma sig att demenssjukdomen bryter ut hos en yngre person medan en äldre person som den här är helt opåverkad. Det är en av gåtorna, säger Ingmar Skoog.

Hur tror du att framtidens behandlingar mot demenssjukdomar kommer att se ut?
– Att vi kan förebygga demenssjukdomar och skjuta upp insjuknandet är det stora genombrottet inom forskningen just nu. Det är svårt att titta in i kristallkula och säga hur framtiden kommer att se ut. Jag tror att vi måste fundera på om det är rätt saker vi tittar på. Många forskare är fokuserade på betaamyloid och tau, två markörer för Alzheimer. Det kanske inte räcker. Det kanske behövs en cocktail med olika saker, många olika angreppspunkter. Jag tror att en bred palett av åtgärder kommer att bli framtidens melodi.

Vad har du för råd till unga anhöriga till personer som har en demenssjukdom?
–Att se till att deras anhöriga kommer ut och motionerar. Att göra stimulerande och roliga saker tillsammans. Det är viktigt att hålla igång och bygga upp reservkapaciteten och hålla sig till de allmänna hälsoråden. Att ha koll på blodtryck, kolesterol och risk för diabetes. Att jobba med hela den förebyggande paletten. Jag kan inte garantera att allt de gör har betydelse men det kan ha det. Och det gör att man mår bättre och påverkar också risken för många andra sjukdomar.

Läs mer om demenssjukdomar.