Alma Fager är legitimerad Silviasjuksköterska och har tagit ett nytt koncept till den svenska demensvården. Hon är på gång att med hjälp av VR, virtuell reality, utbilda anhöriga och personal i skånska Burlövs kommun i de svårigheter en person med kognitiv sjukdom kan uppleva i sin vardag. Alma är dessutom engagerad i Fight Dementia och medverkar vid nästa års läger i skånska Backåkra.

Alma Fagers väg till sjuksköterska med specialisering har inte varit spikrak, hon har tidigare jobbat som bartender, med ekonomi och inom hotellbranschen. Men på något sätt visste hon hela tiden att sjukvården och gärna något relaterat till hjärnan var hennes yrkesdestination.

Varför sjukvården?
– Jag har nog alltid haft tankar åt det hållet och när barnen var små började jag plugga till sjuksyrra och sen byggde jag på med en utbildning till Silviasjuksköterska 2015. Man kan nog säga att jag blev inspirerad av min mormor som jobbade som hemsamarit, som det hette på den tiden, och hennes tankar om hur viktigt det är att möta människor med genuin respekt och empati.

Varför är du intresserad av kognitiva sjukdomar?
– Jag har alltid fascinerats av hjärnan, jag känner mig lite som en ”hjärnnörd” så steget till att specialisera mig inom det var väldigt naturligt för mig. Sen har jag flera personer som drabbats av kognitiv sjukdom nära mig i släkten. Den situation som berört mig mest och som gjorde att jag verkligen ville engagera mig var när min morbror insjuknade i en kognitiv sjukdom i 50 års åldern och då se hur tufft och ensamt det blev för min moster och mina kusiner.

Du har tagit en innovation från utlandet till Sverige, kan du berätta mer?
– Jag hittade en spännande metod som man använder i Storbritannien för att öka förståelsen och kunskapen om kognitiva sjukdomar. Där får vårdpersonal och anhöriga testa på hur det är att drabbas av kognitiv svikt genom att bära VR-glasögon och spela upp ett program som simulerar olika vardagliga situationer. Det ökar förståelsen och skapar bättre bemötande. I Burlövs kommun är vi på gång och utbildar med det här VR-konceptet och jag känner att det har gjort stor skillnad. Nu hade jag önskat att vi kunde ta fram versioner på flera olika språk så att alla, oavsett modersmål, får möjlighet att ta del av utbildningen.

Du som jobbar nära patienterna, vad tycker du om demensvården i allmänhet?
– Det är en väldigt komplex fråga. Jag tycker framför allt att det finns stora glipor, själva vården ligger ofta på kommunen och utredningen på regionen och kommunikation brister ofta. Jämför vi cancervård med vården vid kognitiv sjukdom så är det helt olika världar resursmässigt. Men även synen på sjukdomarna är väldigt olika. Jag upplever att det fortfarande vilar något skamligt över de kognitiva sjukdomarna, det blir lätt ett stigma, något vi inte vågar prata om och det är något vi måste ändra på.

Du är också engagerad i Fight Dementia, hur kom du in på det?
– Allt hänger ihop med mina egna upplevelser och min specialistutbildning. Jag har sett hur det är när en förälder drabbas av kognitiv svikt och hur hårt barnen drabbas och jag känner att här måste alla goda krafter samverka. Sen fick jag för ett par år sedan kontakt med Stina Arosenius som är en drivande kraft i projektet Fight Dementia och blev tillfrågad om jag ville vara med som lägerledare. Jag var laddad för att medverka på lägret för unga anhöriga i Backåkra 2020 men allt gick i stå på grund av covid. Men nu laddar vi om och det känns jättekul.